Snus.
Snus är relativ okänt utanför norden. Snus är faktiskt olagligt att sälja inom EU, men Sverige har ett permanent undantag från förbudet. Det förhandlades fram i samband med Sveriges anslutningsavtal med EU. Men det faktum att snus inte säljs världen över på samma sätt som exempelvis cigaretter, gör att det inte heller är studerat i samma utsträckning som rökning.
Man vet att rökning är en av de många faktorer som orsaka typ 2-diabetes. Snus innehåller visserligen inte många av de giftiga ämnen som finns i cigarettrök och rökning har en rad hälsorisker som inte snus har, men det innebär inte på något sätt att snus är ofarligt.
En prilla med snus innehåller mer nikotin än en cigarett. Nikotin är en väldokumenterad faktor vid typ 2-diabetes. Nikotin höjer blodsockret, blodtrycket och hjärtfrekvensen.
Omkring 450,000 personer har diabetes i Sverige, den stora majoriteten har diabetes typ 2. Uppskattningsvis en miljon svenskar snusar regelbundet och av dessa är cirka 80 % män och 20 % kvinnor.
Enligt konsumentstatistik från 2015 konsumerar den genomsnittlige snusaren i Sverige cirka 3,8 dosor per vecka. (Jag ligger på ca 7 dosor)
Även då det finns väldigt lite forskning om hur just snus påverkar kroppens insulin är ändå en sak säker, nikotinet i snus leder till att blodkärlen drar ihop sig, vilket i sin tur ger sämre förutsättning för kroppen att ta upp socker från blodet.
Nikotin kan förvärra många av de problem och risker som diabetiker står inför, framförallt hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotin ger även en ökad risk för infektioner, ögonskador, impotens och nervsjukdomar.
Nikotin bidrar även till insulinresistens vilket gör det svårare att få kontroll på blodsockret. det betyder att det blir svårare för kroppen att omsätta socker.
Nikotinmängden i snus kan alltså leda till en försämrad effekt av kroppens insulin - vilket är ett tidigt stadium i utvecklingen av typ 2-diabetes. Orsaken till att snus har den effekten på insulinkänsligheten är inte klarlagd. Sannolikt beror det på att nikotinmängden gör att blodkärlen drar ihop sig och därmed försämrar blodcirkulationen i kroppens olika organ. Försämrad cirkulation gör att det blir svårare för kroppen att ta upp socker från blodet till musklerna - där sockret fungerar som bränsle.
Man tror även att snus kan öka risken för pankreascancer och tandlossning - även fast snus paradoxalt nog verkar höja pH-värdet och därmed ha en skyddande effekt mot karies.
Det finns inga studier som kan visa på att snus ökar risken för munhåle-, strup- och magcancer - vilket är en relativt vanlig missuppfattning.
De studier som finns: vad säger de?
Snusandes inverkan på människors hälsa studeras inte i någon särskilt stor utsträckning utanför Sverige, Norge och Danmark. Men på senare tid har fler studier om sambanden mellan snusande och framförallt typ 2-diabetes genomförts, och de visar att snusare har en viss ökad risk att utveckla sjukdomen.
Det verkar finnas ett samband mellan snusande och förhöjda insulinnivåer, enligt en tvärsnittstudie beträffande riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Snus kan också vara förknippat med en ökad prevalens av typ 2-diabetes. Resultaten från denna studie är något osäkra och sambandet har inte helt kunnat bekräftas.
Sambandet mellan snusande och insulinresistans eller försämrad glukostolerans kopplat till diabetes har kartlagts i ett par studier. Den starkaste av dessa studier, The Northern Sweden MONICA Study, visade att blodinsulinnivåerna är signifikant högre hos snusare jämfört med icke-snusare och icke-tobaksanvändare.
En annan studie (från Karolinska Institutet) har visat på sambandet mellan snusning och typ 2-diabetes. Studien, som är från 2000, visade att snusare hade en ungefär fyrfaldig ökning av prevalensen av typ 2-diabetes jämfört med icke-tobaksanvändare. Utav de 3,100 männen i åldrarna 35-54 år som deltog i studien hade ingen diagnosen diabetes, vare sig typ 1 eller typ 2, och deltagarna ansåg själva att de var allmänt friska. 55 av deltagarna fick veta att deras sockervärden var så pass höga att de klassades som åldersdiabetiker. 531 utav dessa var snusare, och 13 av dem fick diagnosen.
Man tror även att snus kan öka risken för pankreascancer och tandlossning - även fast snus paradoxalt nog verkar höja pH-värdet och därmed ha en skyddande effekt mot karies.
Det finns inga studier som kan visa på att snus ökar risken för munhåle-, strup- och magcancer - vilket är en relativt vanlig missuppfattning.
De studier som finns: vad säger de?
Snusandes inverkan på människors hälsa studeras inte i någon särskilt stor utsträckning utanför Sverige, Norge och Danmark. Men på senare tid har fler studier om sambanden mellan snusande och framförallt typ 2-diabetes genomförts, och de visar att snusare har en viss ökad risk att utveckla sjukdomen.
Det verkar finnas ett samband mellan snusande och förhöjda insulinnivåer, enligt en tvärsnittstudie beträffande riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Snus kan också vara förknippat med en ökad prevalens av typ 2-diabetes. Resultaten från denna studie är något osäkra och sambandet har inte helt kunnat bekräftas.
Sambandet mellan snusande och insulinresistans eller försämrad glukostolerans kopplat till diabetes har kartlagts i ett par studier. Den starkaste av dessa studier, The Northern Sweden MONICA Study, visade att blodinsulinnivåerna är signifikant högre hos snusare jämfört med icke-snusare och icke-tobaksanvändare.
En annan studie (från Karolinska Institutet) har visat på sambandet mellan snusning och typ 2-diabetes. Studien, som är från 2000, visade att snusare hade en ungefär fyrfaldig ökning av prevalensen av typ 2-diabetes jämfört med icke-tobaksanvändare. Utav de 3,100 männen i åldrarna 35-54 år som deltog i studien hade ingen diagnosen diabetes, vare sig typ 1 eller typ 2, och deltagarna ansåg själva att de var allmänt friska. 55 av deltagarna fick veta att deras sockervärden var så pass höga att de klassades som åldersdiabetiker. 531 utav dessa var snusare, och 13 av dem fick diagnosen.
Rådet man får är;
Det viktigaste när du slutar snusa är att du vill. Viljan måste komma från dig själv, inte bara att andra eller du själv tycker att du borde.
Egentligen vill jag men jag vill inte samtidigt, komplicerat 🤔 Som synes ovan "borde" jag ju sluta, med diabetes kanske jag måste till och med? Men jag behöver processa det ett tag till innan jag faktiskt tar steget och föräldrar även detta.
Konstigt att det var lätt att sluta med godis och allt annat. Socker beroende sägs ju vara lika svårt som vissa droger har jag läst... men snuset känns nästan som den vän. Svårt att förklara kanske men de som snusar känner igen sig?
Jag processar detta ett tag som sagt, men det närmar sig tror jag...
Kommentarer