Jag vill gärna berätta lite om min depression.
Det finns flera psykoterapiformer. De vanligaste idag är kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi.
Psykodynamisk terapi är att en människas handlingar alltid har en mening och avsikt. Ibland kan det hända att man inte är medveten om orsaker eller motiv till sina egna handlingar och det skapar problem. I terapi kan man få hjälp att förstå sig själv för att kunna ta bättre beslut och lösa konflikter eller problem i vardagen. Inom KBT är terapeuten mer aktiv, man får ofta en sorts hemläxa mellan samtalen. Det handlar om praktiska övningar, eller ett förändrat beteende som ska hjälpa en i vardagen.
- När jag mådde som värst pratade läkarna om att ta till el-chocker.
El-behandling, används vid svår depression, bipolär sjukdom eller när andra behandlingar inte har hjälpt och har starkt vetenskapligt stöd sägs det.
Det hjälper inte mej, jag blev rädd, ingen lobotomering för mig tack. BLÄ! Man har ju hört talas om ”el-chocker”, som det kallades när man började med elektrisk behandling på 1930-talet. Den tidens el-behandling var mycket obehaglig och innebar både kramper och minnesförlust.
Nu vet jag att dagens el-behandling är annorlunda. Man använder narkos och muskelavslappande medel, och doserar elektriciteten på annat sätt än tidigare. Patienterna får inga kramper, och även om minnesstörningar fortfarande är vanliga är de nästan alltid övergående. SBU säger att det finns starkt stöd för att dagens el-behandling är en effektiv och säker metod vid svår egentlig depression, med snabbare och större effekt än läkemedelsbehandling. Jag hoppar över det ändå, så länge jag får välja själv i alla fall...
Men att gå länge med en obehandlad depression är farligt.
💀
Det är svårt att göra för det är så verkligt för mig just nu, men det är ändå viktigt känner jag.
Det är viktigare att ta hand om knoppen än om kroppen faktiskt.
[Innan jag går vidare vill jag berätta att det farligaste med en depressionen är att den bli så djup att den leder till självmordstankar. Tankar på självmord är mycket vanligt vid depression och måste tas på största allvar.
Om du har sådana funderingar måste du genast få hjälp! Ring Självmordslinjen på 90101!
Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Du når dem via telefon, chatt eller mejl (mejlsvar@mind.se). De har öppet kl. 06-24 varje dag.]
- Jag går regelbundet till en psykolog. (tror jag har nämnt det i förbifarten här på bloggen.)
- Va? Är du tokig, det syns ju inte på dej.
- Nej, jag är inte tokig, det har jag papper på ;) (Litet internt skämt)
Jag är inte tokig men jag har nyss varit i en djup depression, riktigt djup. Har även haft panikångest som det heter, lite knepigt ord det där, ångest. Det är ju inte som om jag går och ångrar något. Depression förresten, vad är det? Jag har lärt mej nu att ångest är när en elefant sitter på bröstkorgen och depression är när man skiter i det och allt annat med. Eller typ i alla fall.
- Vad är ångest?
Ångest är en orokänsla som är väldigt vanlig att känna. Det är egentligen inte farligt med ångest, det är helt normalt och är kroppens sätt att reagera på en fara, verklig eller inbillad. Panikångestattacker är en väldigt obehaglig känsla där man upplever rädsla och panik. Du kan också få ont i bröstet, känna stickningar i händer och få andnöd. Det inte är inte heller farligt, även fast det känns så, och även om det är jobbigt ska man under en attack försöka uthärda den. Det kan kännas som att ångesten blir värre och starkare med tiden. Men den kommer så småningom att minska och avta och den kommer att gå över!
- Vad är depression då?
Enligt läkarna kan sorgsenhet, ångest, överdriven självkritik, håglöshet, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter vara symtom på depression. Att vara nedstämdhet, på ett sätt som medicinskt sett inte räknas som depression, är förstås vanligare. Människor som aldrig har upplevt perioder av nedstämdhet är mycket sällsynta, som enhörningar ungefär.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO, är depression den fjärde vanligaste orsaken till allvarlig ohälsa i världen, strax efter luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och nyföddhetssjukdomar.
- Vad gör en psykolog för dej?
Svårt att förklara. Jag vet inte riktigt... Varje gång jag går dit känner jag att jag inte vill och att jag inte har något att prata om, efteråt känner jag mig mör och tömd men det känns som om det hjälper, vet inte exakt varför.
"En person av fem drabbas någon gång i livet av depression."
Det säger den statliga myndigheten SBU. (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Psykoanalys eller "långvarig psykodynamisk terapi" har inte heller studerats på ett sätt som säkert visar nyttan för patienterna, enligt SBU.
[Innan jag går vidare vill jag berätta att det farligaste med en depressionen är att den bli så djup att den leder till självmordstankar. Tankar på självmord är mycket vanligt vid depression och måste tas på största allvar.
Om du har sådana funderingar måste du genast få hjälp! Ring Självmordslinjen på 90101!
Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Du når dem via telefon, chatt eller mejl (mejlsvar@mind.se). De har öppet kl. 06-24 varje dag.]
- Jag går regelbundet till en psykolog. (tror jag har nämnt det i förbifarten här på bloggen.)
- Va? Är du tokig, det syns ju inte på dej.
- Nej, jag är inte tokig, det har jag papper på ;) (Litet internt skämt)
Jag är inte tokig men jag har nyss varit i en djup depression, riktigt djup. Har även haft panikångest som det heter, lite knepigt ord det där, ångest. Det är ju inte som om jag går och ångrar något. Depression förresten, vad är det? Jag har lärt mej nu att ångest är när en elefant sitter på bröstkorgen och depression är när man skiter i det och allt annat med. Eller typ i alla fall.
- Vad är ångest?
Ångest är en orokänsla som är väldigt vanlig att känna. Det är egentligen inte farligt med ångest, det är helt normalt och är kroppens sätt att reagera på en fara, verklig eller inbillad. Panikångestattacker är en väldigt obehaglig känsla där man upplever rädsla och panik. Du kan också få ont i bröstet, känna stickningar i händer och få andnöd. Det inte är inte heller farligt, även fast det känns så, och även om det är jobbigt ska man under en attack försöka uthärda den. Det kan kännas som att ångesten blir värre och starkare med tiden. Men den kommer så småningom att minska och avta och den kommer att gå över!
- Vad är depression då?
Enligt läkarna kan sorgsenhet, ångest, överdriven självkritik, håglöshet, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter vara symtom på depression. Att vara nedstämdhet, på ett sätt som medicinskt sett inte räknas som depression, är förstås vanligare. Människor som aldrig har upplevt perioder av nedstämdhet är mycket sällsynta, som enhörningar ungefär.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO, är depression den fjärde vanligaste orsaken till allvarlig ohälsa i världen, strax efter luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och nyföddhetssjukdomar.
- Vad gör en psykolog för dej?
Svårt att förklara. Jag vet inte riktigt... Varje gång jag går dit känner jag att jag inte vill och att jag inte har något att prata om, efteråt känner jag mig mör och tömd men det känns som om det hjälper, vet inte exakt varför.
"En person av fem drabbas någon gång i livet av depression."
Det säger den statliga myndigheten SBU. (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Psykoanalys eller "långvarig psykodynamisk terapi" har inte heller studerats på ett sätt som säkert visar nyttan för patienterna, enligt SBU.
Men faktum är att jag upplever att det fungerar...
Det finns flera psykoterapiformer. De vanligaste idag är kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi.
Psykodynamisk terapi är att en människas handlingar alltid har en mening och avsikt. Ibland kan det hända att man inte är medveten om orsaker eller motiv till sina egna handlingar och det skapar problem. I terapi kan man få hjälp att förstå sig själv för att kunna ta bättre beslut och lösa konflikter eller problem i vardagen. Inom KBT är terapeuten mer aktiv, man får ofta en sorts hemläxa mellan samtalen. Det handlar om praktiska övningar, eller ett förändrat beteende som ska hjälpa en i vardagen.
- När jag mådde som värst pratade läkarna om att ta till el-chocker.
El-behandling, används vid svår depression, bipolär sjukdom eller när andra behandlingar inte har hjälpt och har starkt vetenskapligt stöd sägs det.
Det hjälper inte mej, jag blev rädd, ingen lobotomering för mig tack. BLÄ! Man har ju hört talas om ”el-chocker”, som det kallades när man började med elektrisk behandling på 1930-talet. Den tidens el-behandling var mycket obehaglig och innebar både kramper och minnesförlust.
Nu vet jag att dagens el-behandling är annorlunda. Man använder narkos och muskelavslappande medel, och doserar elektriciteten på annat sätt än tidigare. Patienterna får inga kramper, och även om minnesstörningar fortfarande är vanliga är de nästan alltid övergående. SBU säger att det finns starkt stöd för att dagens el-behandling är en effektiv och säker metod vid svår egentlig depression, med snabbare och större effekt än läkemedelsbehandling. Jag hoppar över det ändå, så länge jag får välja själv i alla fall...
Men att gå länge med en obehandlad depression är farligt.
Blir man så deprimerad att man låter bli att äta eller dricka, riskerar man sitt liv. Om man har andra sjukdomar som kräver regelbundna vanor och medicinering, som hjärtsjukdom eller diabetes, blir de garanterat sämre om man samtidigt är deprimerad.
Det sägs att psykoterapi kan ge lika bra effekt som medicinering, i alla fall vid lindrig eller måttlig depression. Ett måste för att få effekt över huvudtaget är dock att du själv är motiverad och intresserad av terapin. Men som jag förstår gäller det många mediciner med, tänk bara på "placeboeffekten".
Placeboeffekt är vad man kallar en behandlingseffekt som uppstår trots att behandlingen utförs med placebo, d.v.s. med ett läkemedel som saknar aktiv substans. Placeboeffekten fungerar trots det och läkarna brukar säga att det främst kan tillskrivas en positivt förväntan, dvs. att den behandlade har tror på behandlingen.
Sedan länge pågår en diskussion om hur psykisk ohälsa ska behandlas, med läkemedel eller psykoterapi. När det gäller depression visar forskning att båda kan vara verksamma. Vilken metod som är bäst för just dig beror på vilken typ av depression det handlar om och hur svår den är. Valet handlar mycket om vilken sorts behandling du själv föredrar, men också om vad som finns tillgänglig där du behandlas.
Jag var själv länge en stor motståndare till att ta läkemedel, jag hatar att knapra piller, men jag måste säga att jag ändrat mig på den punkten. Det finns ingen anledning att av någon dum princip undvika läkemedel och må så dåligt, de mediciner som används i dag ger bra hjälp, särskilt vid svårare depressioner. (Ju svårare tillståndet är, desto mer nytta gör läkemedlen.)
- Får man inte en massa biverkningar då?
Ja, jo, tyvärr är det så att alla mediciner kan ge biverkningar. så är det! Men det betyder inte att alla som tar läkemedel får biverkningar. När kroppen vänjer sig vid ett nytt läkemedel är biverkningar vanliga, men de försvinner oftast efter en kortare tid. Somliga kan alltså må lite sämre en kort period i början, det är vanligt med sådana biverkningar när man börjar ta medicinen.
- Blir man inte beroende av antidepressiva medel?
Nej, antidepressiva läkemedel skapar inte beroende. Det var en av sakerna jag var rädd för. Det vet jag ju att vissa lugnande medel, som också används i psykiatrisk sjukvård, gör. Man får ett läskigt "sug" efter medicinen, och kan behöva öka dosen för att behålla effekten och minska suget. Inget tyder enligt forskarna på att det skulle vara så med antidepressiva läkemedel.
Däremot vet man att många känner obehag om de slutar tvärt med antidepressiva läkemedel. Det kallas utsättningssymtom, och påminner om de besvär som en del får när de börjar med medicinen. Utsättnings symtomen sägs bero på att kroppen har vant sig vid läkemedlet, vad det innebär vet jag inte riktigt faktiskt.
Jag vet däremot att alkohol är klart olämpligt när man är deprimerad. Visserligen kan det i början kännas som om alkohol skulle kunna dämpa ångest, men faktum är att dricker man så ökar ofta ångesten i stället. Det finns också en klar risk att man börjar dricka för mycket och glider in i ett missbruk. Det kan förstöra mer liv än ditt eget. Dessutom förstärker antidepressiva läkemedel ofta effekten av alkohol, vilket kan få allvarliga följder.
Risken är större för den som har haft en svår depression än för den som haft en lindrig. Statistiskt ser man att ungefär hälften av alla som har varit svårt deprimerade drabbas igen. Därför tycker jag att om man har haft en bra psykoterapeut är det bra att ha fortsatt kontakt med denne, även efter att man tillfrisknat. Det kan minska risken att bli deprimerad igen, särskilt om man tidigare inte har blivit helt återställd.
Genom tiderna har människan försökt bota depression på alla tänkbara vis. Det har funnits en uppsjö av metoder, allt från åderlåtning till homeopatisk medicin. Många av metoderna saknas det tillräcklig forskning om, vissa är helt galna metoder.
Det allra viktigaste för att du ska bli frisk från en depression är att du får hjälp, men det är också viktigt att du själv vill och faktiskt försöker göra ditt för att hjälpa till i tillfrisknandet. Just vid depressionsbehandlingar är din egen insats avgörande. Det handlar då om att komma ur den passivitet som, oftast, hör ihop med depression och att komma tillbaka till "vanliga" livet. Det svårt att göra när man mår dåligt men cirkeln måste brytas och det gör du genom att aktivera dig själv, försök hitta sådant som känns bra att göra. Det måste göras men utan att för den skull ställa för höga krav på dig själv. Det kan vara att lyssna på musik, läsa böcker eller göra något du brukade tycka om. Fysisk aktivitet i någon form, vare sig det är promenader eller mer intensiv träning, har en positiv inverkan på sinnesstämningen.
Just detta, att aktivera sig själv, kan kännas oöverstigligt. Därför är det också viktigt att hitta någon att prata med. Du ska inte dölja hur du mår för din familj eller för omgivningen, sök i stället stöd hos dem. Att kunna berätta hur man mår för någon som lyssnar är viktigt.
Men oftast behöver du mer stöd än vad "bara" dina närmaste kan ge då finns Läkare, psykologer och annan vårdpersonal som kan vara till stor hjälp.
Det farligaste som kan hända är att depressionen blir djupare och leder till självmordstankar. Tankar på självmord är mycket vanligt vid depression och måste tas på största allvar.
Om du har sådana funderingar måste du genast få hjälp! Ring Självmordslinjen på 90101!
Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Du når dem via telefon, chatt eller mejl (mejlsvar@mind.se). De har öppet kl. 06-24 varje dag.
Det är svårt att hantera, svårt att bryta depressionen, svårt att prata med någon om den... Men du behöver göra det. Livet blir bättre och när du kommit ur den är allt slitet värt varje sekund.
Lycka till
Det sägs att psykoterapi kan ge lika bra effekt som medicinering, i alla fall vid lindrig eller måttlig depression. Ett måste för att få effekt över huvudtaget är dock att du själv är motiverad och intresserad av terapin. Men som jag förstår gäller det många mediciner med, tänk bara på "placeboeffekten".
Placeboeffekt är vad man kallar en behandlingseffekt som uppstår trots att behandlingen utförs med placebo, d.v.s. med ett läkemedel som saknar aktiv substans. Placeboeffekten fungerar trots det och läkarna brukar säga att det främst kan tillskrivas en positivt förväntan, dvs. att den behandlade har tror på behandlingen.
Sedan länge pågår en diskussion om hur psykisk ohälsa ska behandlas, med läkemedel eller psykoterapi. När det gäller depression visar forskning att båda kan vara verksamma. Vilken metod som är bäst för just dig beror på vilken typ av depression det handlar om och hur svår den är. Valet handlar mycket om vilken sorts behandling du själv föredrar, men också om vad som finns tillgänglig där du behandlas.
Jag var själv länge en stor motståndare till att ta läkemedel, jag hatar att knapra piller, men jag måste säga att jag ändrat mig på den punkten. Det finns ingen anledning att av någon dum princip undvika läkemedel och må så dåligt, de mediciner som används i dag ger bra hjälp, särskilt vid svårare depressioner. (Ju svårare tillståndet är, desto mer nytta gör läkemedlen.)
- Får man inte en massa biverkningar då?
Ja, jo, tyvärr är det så att alla mediciner kan ge biverkningar. så är det! Men det betyder inte att alla som tar läkemedel får biverkningar. När kroppen vänjer sig vid ett nytt läkemedel är biverkningar vanliga, men de försvinner oftast efter en kortare tid. Somliga kan alltså må lite sämre en kort period i början, det är vanligt med sådana biverkningar när man börjar ta medicinen.
- Blir man inte beroende av antidepressiva medel?
Nej, antidepressiva läkemedel skapar inte beroende. Det var en av sakerna jag var rädd för. Det vet jag ju att vissa lugnande medel, som också används i psykiatrisk sjukvård, gör. Man får ett läskigt "sug" efter medicinen, och kan behöva öka dosen för att behålla effekten och minska suget. Inget tyder enligt forskarna på att det skulle vara så med antidepressiva läkemedel.
Däremot vet man att många känner obehag om de slutar tvärt med antidepressiva läkemedel. Det kallas utsättningssymtom, och påminner om de besvär som en del får när de börjar med medicinen. Utsättnings symtomen sägs bero på att kroppen har vant sig vid läkemedlet, vad det innebär vet jag inte riktigt faktiskt.
Jag vet däremot att alkohol är klart olämpligt när man är deprimerad. Visserligen kan det i början kännas som om alkohol skulle kunna dämpa ångest, men faktum är att dricker man så ökar ofta ångesten i stället. Det finns också en klar risk att man börjar dricka för mycket och glider in i ett missbruk. Det kan förstöra mer liv än ditt eget. Dessutom förstärker antidepressiva läkemedel ofta effekten av alkohol, vilket kan få allvarliga följder.
Risken är större för den som har haft en svår depression än för den som haft en lindrig. Statistiskt ser man att ungefär hälften av alla som har varit svårt deprimerade drabbas igen. Därför tycker jag att om man har haft en bra psykoterapeut är det bra att ha fortsatt kontakt med denne, även efter att man tillfrisknat. Det kan minska risken att bli deprimerad igen, särskilt om man tidigare inte har blivit helt återställd.
Genom tiderna har människan försökt bota depression på alla tänkbara vis. Det har funnits en uppsjö av metoder, allt från åderlåtning till homeopatisk medicin. Många av metoderna saknas det tillräcklig forskning om, vissa är helt galna metoder.
Det allra viktigaste för att du ska bli frisk från en depression är att du får hjälp, men det är också viktigt att du själv vill och faktiskt försöker göra ditt för att hjälpa till i tillfrisknandet. Just vid depressionsbehandlingar är din egen insats avgörande. Det handlar då om att komma ur den passivitet som, oftast, hör ihop med depression och att komma tillbaka till "vanliga" livet. Det svårt att göra när man mår dåligt men cirkeln måste brytas och det gör du genom att aktivera dig själv, försök hitta sådant som känns bra att göra. Det måste göras men utan att för den skull ställa för höga krav på dig själv. Det kan vara att lyssna på musik, läsa böcker eller göra något du brukade tycka om. Fysisk aktivitet i någon form, vare sig det är promenader eller mer intensiv träning, har en positiv inverkan på sinnesstämningen.
Just detta, att aktivera sig själv, kan kännas oöverstigligt. Därför är det också viktigt att hitta någon att prata med. Du ska inte dölja hur du mår för din familj eller för omgivningen, sök i stället stöd hos dem. Att kunna berätta hur man mår för någon som lyssnar är viktigt.
Men oftast behöver du mer stöd än vad "bara" dina närmaste kan ge då finns Läkare, psykologer och annan vårdpersonal som kan vara till stor hjälp.
Det farligaste som kan hända är att depressionen blir djupare och leder till självmordstankar. Tankar på självmord är mycket vanligt vid depression och måste tas på största allvar.
Om du har sådana funderingar måste du genast få hjälp! Ring Självmordslinjen på 90101!
Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Du når dem via telefon, chatt eller mejl (mejlsvar@mind.se). De har öppet kl. 06-24 varje dag.
Det är svårt att hantera, svårt att bryta depressionen, svårt att prata med någon om den... Men du behöver göra det. Livet blir bättre och när du kommit ur den är allt slitet värt varje sekund.
Lycka till
Kommentarer