Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg med etiketten ADHD

ADHD

Vi är helt enkelt inte som andra. "Adhd är inte en sjukdom, det är snarare en superkraft." Orden från artisten Viktor Frisk under medverkan i  SVT Barnkanalens "Morgonshowen" 2015  skapade ett eko i det offentliga samtalet om den NPF.  Det är bra att ta bort "dum i huvet" stämpeln på NPF, men att ha ADHD är inte som att bli en superhjälte direkt. Det är jobbigt och svårt och många med "superkrafter" går under i dagens samhälle. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste är diagnoserna ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och andra språkstörning (som är närbesläktade) och det är vanligt att man har flera av de diagnoser samtifigt. Det finns också en hög samsjuklighet med till exempel ångestsyndrom och depression. Själv har jag just ADHD. Forskning tyder på att det finns en ärftlighet för ADHD men det finns vissa faktorer som också ökar sannolikheten att få d...

Normalkurvan

Alla människor placerar sig någonstans på normalkurvan efter hur aktiva vi är, hur vi kan koncentrera oss, hur sociala vi är och hur mycket vi kommunicerar med omgivningen. Någonstans har vi dragit en gräns för när de här dragen börjar bli problematiska och den linjen kan se väldigt olika ut beroende på vilken miljö vi är i. Jag menar ungefär så här: Om du bor på en liten ort där alla har gemensamma intressen så kan du ha ganska svår ADHD utan att det sticker ut. Men om du lever i en miljö där det till exempel krävs att du är aktiv på sociala medier, måste kunna hålla föredrag redan i från andra klass och vara aktiv på fritiden. Det som händer då är kanske att du blir deppig, får ångest, drar dig undan, ser dig som udda, blir aggressiv och så vidare, du känner dig alltid dålig och påhoppad.  I takt med att fler och fler diagnostiseras är det märkligt att vi inte stannar upp och undrar; är det här verkligen det samhälle vi vill ha? Både diagnoser som Aspergers syndrom och A...

För vem ska man tro på?

"The absence of evidence is not evidence of absence". Vem har inte hört DiLeva yla ut texten; "För vem ska jag tro på tro på tro på när, tro på när allt är såhär? Jag hoppas ändå på ett lyckligt sluuuut!" Texten i just den där låten är ofta i bakhuvudet på mej när jag läser på och pluggar inför mina inlägg. Jag är verkligen ingen självutnämnd guru inom "hälsovärlden". Snarare tvärtom, jag har en massa diagnoser som IBS, ADHD osv, har varit väldigt överviktig och därför fått diabetes. Jag är inget överlägset exempel på hur man ska leva eller göra, men jag har erfarenhet, massor av erfarenhet och jag väljer mina ämnen att blogga om efter vad jag själv dyker på i vardagen. När jag sean intresserat mig för ett ämne läser jag på, ordentligt, allt som jag kan hitta om mina ämnen, allt ifrån forskningsstudier ändå till bloggar. Jag frågar även andra, genom väldigt informella intervjuer, vad de tycker och om de har erfarenheter som de kan dela med...

Hela dagen fel

Hela den här dagen var fel. Började stressigt och det höll i sig ändå fram till mitt spinningpass. För många saker som var tvungna att klicka, hämta och lämna barn flera gånger med tidskrav hela tiden. Liten hemma för fritids har planerings dag. Ingens fel, det blir bara så ibland. Men dagen har tagit hårt på mej,  eller på oss menat jag. Frugan har slitit minst lika mycket hon. Maten blev också lidande idag. Åt inget på hela dagen, en timme innan passet tryckte jag ner en bit brie. Det var allt jag hann med. Passet gick bra och var fullt,  det gav lite plåster på såren. Maten var klar när jag kom hem, gott och bra mat. Jag ligger nog back på maten just nu, inte helt lyckat men på det igen imorgon. Jag har börjat med en dum gammal vana att äta när jag tittar på tv.  Inget med kolhydrater och inom mina gränser men det är för sent på kvällen. Det märks på blodsockret på morgonen och även om jag ligger inom godkända värden är de högre. Måste försöka ...

Morgonlugn och kontemplation

Sista veckan som heltidssjukskriven.  Det här varit en lång resa, denna gång. Jag skriver denna gång för jag har varit här förut, utbränd och djupt deprimerad.  Det är första gången jag känner att vi, läkarna och jag, faktiskt gjort något åt grundproblemet. Att ha fått diagnosen adhd har hjälpt mej så mycket.  Dom säljer att" gud utsätter sig inte mer än du klarar", jag säger som jag läste någonstans att uppenbarligen tycker gud att jag är en "bad ass". Jag är lycklig som har min fru och mina barn, de är min styrka och min lycka alla dagar. Att de står ut med mig i allt jag hittat på och utsatt dem för är otroligt.  Nu, just nu och här, när jag sitter mitt i city och dricker en dyr köpekaffe på Wayne's känner jag mig nära nog lycklig.  Sådär som jag kände när sommaren kom och jag var ca 18 år, ung stark och odödlig. Trots alla saker som då redan hänt mig tidigare i livet kände jag då och då en lyckokänsla som fick mig att stanna upp mitt i allt jag höll på med o...

ADHD

Jag har ADHD. Att leva med adhd påverkar allt i livet – men det är inte en sjukdom. Det är en så kallad "funktionsnedsättning" som innebär många utmaningar, det är tufft att känna sig udda, annorlunda, har ett j_a temperament, blir deprimerad med jämna mellanrum, få ryck och köra all in eller helt enkelt inte orka bry sig då det är tråkigt. Det är svårt att greppa vad ADHD egentligen innebär och att förstå varför man är som man är och mår som man mår. Men ADHD kan vara en styrka, vissa kallar det en "funktionsförmån" och en del kallar det en superkraft. Hur många vi är med ADHD är svårt att exakt veta, siffrorna är lite olika beroende på var man tittar men någonstans mellan 2-4% har ADHD verkar vara diagnostiserade med denna funktions anomalitet eller vad man ska kalla det. Det är ingen funktionsnedsättning bara man får rätt stöd, eller faktiskt bara en viss självförståelse. Att lära sig att "jag är såhär" och "så funkar jag"....

LCHF och ADHD

Jag tillhör båda båda dessa kombinationer. Dessutom anser läkare att jag har diabetes typ 2 och även IBS. Jag börjar tro att alla dessa har ett sammanhang, kolhydrater. Hur kommer det sig att folk med ADHD så gärna vill äta kolhydrater (mackor, kakor, godis, chips, mm)? Förklaringen lär vara att en del av ADHD är, har jag läst mig till, en obalans i dompamin och serotonin och kolhydraterna fungerar som en väldigt bra självmedicinering. Det fungerar, även om det är kortsiktigt och drar med sig en massa dåliga bieffekter. Det finns även forskare som menar att ADHD-symtom liknar abstinens efter droger och kan bero på att man just är beroende av kolhydrater (läs skräpmat/socker). Tar man bort den maten så menar de att dessa problem skulle lugna ner sig. Det vill säga att ett beroende av socker skulle jämförbara effekter som kokain ! "F...