Fortsätt till huvudinnehåll

Tittut!

 Här kommer ett premiär inlägg från frugan. :)

Jag påbörjade min viktminskningsresa ungefär samtidigt som maken men går alltid ner långsammare vilket är lika logiskt som frustrerande. Män går ner fortare och jag har ju haft graviditetsdiabetes vilket brukar påverka insulinet och förmågan att gå ner i vikt. Min startvikt är surrealistisk så jag har haft svårt att minnas vikten och därmed viktminskningen vecka för vecka. Dessutom är min viktminskning aldrig linjär utan hoppar mellan veckorna, gärna med en veckas förskjutning. Jag kan alltså se förra veckans viktminskning nu och denna veckas kommer inte förrän nästa... Blir lite svårt med inspiration och att inse vilka val som är bra och dåliga då...

Maken åkte ju på diabetes typ två också och även om han är svart/vit i vanliga fall så är han über noga nu. Och så petig har jag inte motivation att vara. Jag äter LCHF och trivs jätte bra med det men finns det kålpudding att äta så gör jag det även om det kanske finns ströbröd eller sirap i fast utan potatis till. Vilket ju så klart inte är optimalt ur effektivitetssynpunkt men ur perspektivet att få livet att funka så blir det rätt för mig.

Men vet ni? Jag fick resultat i alla fall!! Drygt 3 kilo på lika många veckor. Inte i närheten av maken men jag kan nå mitt mål på under ett år i alla fall och jag lider inte och försakar inget jag inte kan leva utan. Jag lever gott!!

Kranvatten tycker jag tyvärr inte om och har förut druckit runt en liter Cola Zero per kväll men nu har vi hittat mycket gott mineralvatten som också smakar lyxigt och gott!!! Icas med ananas och citron är mumsigt god. Maken har stuvat om i kylen så vi har två hyllor i dörren för mineralvatten. Lyxigt!

Så sakta men säkert är även jag på väg!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Var inte så jävla positiv - tänk på att du är svensk!"

"Var inte så jävla positiv - tänk på att du är svensk!" Det är en replik i filmen "Den ofrivillige golfaren" av och med Lasse Åberg. Det är väl lite så det är, man ska inte vara för positiv, för lycklig, för lyckad eller för lyckligt lottad. Jag kan själv ibland känns att jag kräks på allt det klämkäcka som skrivs i sociala medier, alla länkar till föredrag på Youtube om hur enkelt det är att ställa om sitt liv, hur allt bara är en fråga om inställning. Affirmationer som "Om du bara tror på dig själv och dina förmågor så kommer du att bli framgångsrik och fri".  Livet och verkligheten är ju tyvärr betydligt mer komplicerad och komplex än så, eller hur? Jag har genom livet haft många perioder som en psykolog eller psykiater antagligen skulle kalla för depressiva episoder eller recidiverande depression. (Jag är på väg ut ur en sådan just nu.) Mitt enda sätt att hantera dessa perioder och ta mig upp igen har varit att bara försöka överleva...

Semestertider, diet och träning, Går det?

Äntligen på väg. Vi for västerut för en gångs skull, vi brukar ju dra österut, mot Öland. Men vi har alltid haft planen att åka till västkusten och låta barnen fiska krabbor, solen har alltid varit på andra sidan bara. I år är solen överallt, Sverige har blivit rena badparadiset. 25 grader och sol överallt, värsta "mallis". AC,n har beslutat sig fungera idag, det passar oss fint då vi campar i ett gryt och värmen är tuff mot oss. Sommaren är svår för många, det blir avbrott i vardagen och ofat kommer träningen och dieten på skam. Det är viktigt att inte släppa efter, inte helt i allafall. Risken är att det inte går att komma igång igen efter semestern, eller att det blir onödigt jobbigt. Jag förstår att man måste få jordgubbar och en glass ibland, men att släppa helt och rocka loss varje dag gör snart att du är tillbaka på utgångspunkten med lite sämmre självkänsla och stukat självförtroende. Även jag har haft lite träningsuppehåll, två veckor, men idag körde jag igen...

Nötter på LCHF – bäst och sämst

Vilka är de bästa och sämsta nötterna att äta på LCHF? Titta på den här guiden.